23 april 2015

Bokens och rosens dag

Jag måste verkligen säga att jag är imponerad av kulturlivet här på Åland. Idag, på bokens och rosens dag, ordnade Mariehamns bokhandel en bokmingelkväll. Det var Carina Karlsson (författare till Mirakelvattnet, som jag köpte och ser fram emot att läsa) Elspeth Randelin (en av Ytternäs skolas två superhjältebibliotekarier) och jag som var där, Carina och jag signerade böcker och Elspeth bistod med boktips åt de yngre läsarna. Ännu en mycket trevlig kväll.

Nu har jag ett skolbesök kvar nästa vecka, sen lugnar det ner sig på den sociala fronten. Det är så fantastiskt inrättat det här, att jag både får sitta för mig själv och skriva och läsa och träffa folk och prata. Jag blir mer och mer övertygad om att jag har världens bästa jobb. Hoppas jag får fortsätta med det här länge, länge.

Bonus: igår fick jag veta att Alberta Ensten och uppfinnarkungen har sålt slut. Så det blir en till upplaga. Wohoo! Jag är superglad. Det här är tredje gången en av mina böcker får tryckas om på grund av stor efterfrågan.

22 april 2015

Utgivningsfesten

Igår var jag med om min första bokutgivningsfest. Av olika anledningar har det inte blivit av i och med de tidigare tre böckerna, men eftersom jag fick ordna festen tillsammans med Anna och Elspeth, skolans två alldeles ljuvliga barnboksbibliotekarier, blev det fest för Den falska Bernice!

Och ÅH, så roligt det var! Gästerna (ca 60 stycken) hade fått inbjudningskort, var uppklädda till tänderna och fick dricka bubbelvin och pommac ur glas på fot. Anna hade planerat och gjort jättegoda snittar, Chipster sponsrade med snacks och Ytternäs skola bistod både med utrymmen och med en rektor som gärna och villigt höll öppningstal. Så fantastiskt att kunna samarbeta med så fina och ivriga människor!


Elspeth förbereder trakteringsbordet

Rektor Antti håller ett öppningstal, flankerad av tre unga läsare 

Publiken lyssnar noga när jag berättar om att få idéer

Mingel och mat

Alla hade klätt upp sig

Jag pratar med illustratör Hannamari Ruohonen

... och signerar

... och signerar

... och signerar

Elspeth pratar med en av gästerna

Förlaget bidrog med fina vinster till lotteriet

Anna är inte bara en fena på böcker, utan också på mat!

Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen kom och hälsade på

Min trevliga författarkollega Isela Valve var också på plats

Här är vi, festfixarna! 
Karin, min trogna vän sedan barnsben, var på närvarande

Likaså Anna Gullichsen, som turnerar på Åland denna vecka

Annika, barnboksbibliotekarie och min forna Eckerölinjenkollega, och Isela

En del började läsa direkt

Ytternäs skola har antagligen världens bästa och mysigaste skolbibliotek

Alla böckerna i serien (hittills)

Tusen tack till alla som kom! Det var nästan perfekt (helt perfekt hade det varit om Joanna, som illustrerat böckerna, och Pia, som gjort ombrytningen, och Jonna, vår redaktör, också hade haft möjlighet att komma. Nästa gång!)

21 april 2015

Kyrkan + Gud = sant

Senast idag såg jag en tråd på Facebook där nån efterlyste en doppräst som inte pratar så mycket om Gud och Jesus. Jag har varit med om det i andra sammanhang också, t.ex. på församlingens sångstund, där en bekant efteråt uttryckte sin lättad över att programmet inte var så religiöst.

Det här tycker jag är riktigt skrattretande. Kyrkans uppgift är att prata om Gud och Jesus, det tror jag nog de flesta kan hålla med om. Det är smått förmätet att vilja ta del av kyrkans program och samtidigt hoppas på att prästen ska anpassa sig så mycket efter sina besökare att hen plockar bort orsaken till att kyrkan finns.

Visst kan man ha önskemål på innehållet i till exempel ett doptal, där tror jag nog att prästerna gärna diskuterar och försöker göra det så bra som möjligt. Men om man kräver att Gud och Jesus inte får nämnas tycker jag faktiskt att man har gått för långt. (Ungefär som att gå in i ett slakteri och vara sur för att de inte har något vegetariskt.) Om man inte vill ha med Gud på dopet kanske det är smartare att hålla en namngivningsfest istället?

Slut på dagens tant-rant.

20 april 2015

Allt måste inte löna sig

Att sannfinländarna är Finlands näst största parti gör mig orolig och rädd. Jag drar paralleller till Tyskland på trettiotalet, hur liknande tankegångar smög sig in och vad det ledde till. Hur nazisterna använde sig av massornas passivitet, eller tystnad, och senare rädsla, för att nå resultat. När man märkte vad som höll på att ske var det alldeles för sent.

Av förekommen anledning har vi diskuterat rasism och främlingsfientlighet rätt mycket här hos oss på sista tiden. Debatterna i tidningen och vissa riksdagskandidaters otroligt plumpa och rasistiska uttalanden är skrämmande. Oroväckande är också hur låg tröskeln har blivit för att svartmåla invandrare och helt offentligt uttala sig kränkande och nedlåtande, fördomsfullt och föraktfullt. Som om rasism var någon form av allmän sanning.

Caj sa, klok som vanligt: det är underligt att alla, både ja- och nejsidan, när det handlar om att ta emot flyktingar, alltid argumenterar utgående från vad som lönar sig. De som är emot att ta emot flyktingar eller öka invandringen säger att det är för dyrt, att det blir otryggt och farligt, att våldtäkterna ökar och att det på alla plan är ett minus. De som säger ja framhåller att det i förlängningen innebär mer skattepengar samt eventuella kulturella vinster. Men. Det finns fortfarande ingen som säger: nej, vi vet inte exakt hur det kommer att gå, ja, många finländare kommer känna sig otrygga inför det okända i att få in en annan kultur på hemmaplan, ja, det kostar samhället pengar, men vi tar emot dem ändå, för det blir bättre för dem. För att vi alla är medmänniskor och för att det är humant att hjälpa dem som har det sämre. Vi har råd med det.

För det är ju verkligen så. Att även om det skulle kosta oss något att ta emot dem som behöver det är vår eventuella förlust så väldigt, väldigt liten i förhållande till hur stor deras vinst i allmänhet är. Och det borde räcka.

17 april 2015

Min hjärna har tagit helg

Jag kommer inte på en enda rätt som går snabbt och lätt att laga (och som jag framförallt är sugen på). Vad äter ni till middag idag? Kanske jag kan få nån bra idé?

14 april 2015

Världens roligaste fråga

Maria söker sig in i sin skrivbubbla medan jag går i motsatt riktning, men med samma resultat: jag är nästan inte alls på internet just nu.

Jag turnerar den här veckan, jag träffar elever från sju olika skolor, de flesta eleverna går i trean eller fyran. Tio gånger drar jag min presentation sammanlagt, 45 minuter i taget. Nu är jag halvvägs. 

Än har jag inte tröttnat, eleverna är så olika i alla klasser, inget tillfälle är det andra likt. Och eleverna är både härliga och roliga, har smarta kommentarer och funderingar och ofta kommer de överraskande väl ihåg detaljer från mina böcker. 

Till ett av dagens besök fick jag tre A4:or, fulla med frågor. Många frågor var sådana jag ofta får: "var hittar du inspiration?", "vilken av dina böcker tycker du bäst om?", eller "hur länge tar det att skriva en bok?" Men också idag fick jag några överraskande guldkorn. T.ex. "Känner du nån pensionär?" och (min personliga favorit:) "Kan du inte skriva en bok som heter 'Här har jag varit förr'?"

11 april 2015

Tvivelaktiga källor

Bland annat det här hittade jag på nätet när jag försökte ta reda på vad det kan tänkas kosta att köpa en vild björn:

There is a wide variety of bears on the market today. In the last several years bears have become increasingly affordable to the average consumer. You first need to ask yourself what kind of bear you are looking to buy. You can choose from the black bear, the brown bear, the kodiak bear, the sun bear or the ever popular polar bear. If you are considering buying a more endangered species like the polar or the kodiak bear then you are going to need to look more into the black market, and that could cost you. For example, when i bought my kodiak bear back in 02 i had to deal with some sketchy characters that ended up (for lack of a better term) screwed me. I ended up paying 57,000 USD. This ended up being a big mistake because i could have gotten a female (the more preferable of the genders) for only 51,500 USD. More recently, I have just made a fantastic purchase of a female brown bear for 25,000 USD that i play with on a nearly daily basis. When buying a bear you have to know that it is NOT just the original cost of the bear, but the other things you need to buy. Like food for example, you need to have at least fifty pounds of beets on hand at all times because bear do in fact eat beets. All of these costs add up and you need to have the funds to support it. 
But in the end, if you have to ask how much a bear costs, you cant afford it.


Livet som författare är väldigt varierande och intressant.